Varför är Sverige värst i Europa när det gäller dödligt våld med skjutvapen och vilka länder kan vi låna metoder från? Sverige ligger i topp i Europa när det gäller dödligt vapenvåld och frågan är nu om andra länder gör nåt som vi skulle kunna ta efter för att få så vis få stopp på dödandet. Sverige är värst när det gäller dödsskjutningarKriminolog Manne Gerell förklarar på vilket sätt Sverige sticker ut jämfört med andra länder i Europa och varför skjutvapenvåldet ökar här samtidigt som andra länder lyckas få ner antalet dödsskjutningar.Så ska gängvåldet stoppasDen senaste tiden har ju skjutningar och sprängningar tagit liv i både stora och små svenska städer. Den nya nya justitieministern Gunnar Strömmer har utlovat en ny strategi för att bekämpa den grova organiserade brottsligheten som många av skjutningarna är kopplade till. Vi vet sedan tidigare att den nya regeringen vill börja använda sig mer av danska metoden. Vi här Danmarkskorrespondent Samuel Larsson om hur Danmark arbetar mot våldet och varför Danmark har blivit en sådan viktig förebild för svenskt rättsväsende.Vi beger oss även till England och vår korrespondent Stephanie Zakrisson. I England har man en liknande våldsspiral som vi har i Sverige. Skillnaden är att knivvåldet dominerar gängkriget i London samtidigt som de svenska gängen skjuter. Hör kriminolog Manne Gerell om vilka andra länders metoder som skulle kunna importeras till Sverige för att bryta den pågående våldsspiralen.

Följ med till Nederländerna där jurister och klimataktivister har tvingat fram skärpt miljöpolitik och hör om Eus klimatpolitik som går längre än svenska politiker hade tänkt sig. Medan klimatfrågan hamnat i skuggan av andra politiska frågor i Sverige har EU ökat tempot för unionens klimatomställning. När Sverige nu tar över ordförandeskapsposten kommer flera av de viktiga sista pusselbitarna hamna på plats i det övergripande klimatpaketet Fit for 55. Ekots EUkommentator Susanne Palme berättar om vad som har gjorts hittills och om hur klimatomställningen hänger ihop med Ukrainakriget. Ett land som redan tvingats gå längre än landets politiker hade tänkt sig är Nederländerna. Där tvingade jurister och klimataktivister för ett par år sen sin regering att lägga om klimatpolitiken så att den når upp till målen som landet och EU satt upp. Ekots klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola besökte nyligen Nederländerna för att se hur det gått.Programledare: Kajsa Boglind Tekniker: Johanna Carell

I årets sista P4 Världen lyfter vi fram några av årets största händelser. Vad kan Putin tänkas skåla för när vi träder in i ett nytt år? När blir smöret överkomligt i pris igen och kan protesterna i Iran leda till en förändring? Nytt år, nya möjligheter. Ett avslut på något och en början på något nytt. Vad kan vi förvänta sig av 2023 när det gäller några av 2022 års största händelser som mer eller mindre påverkat oss alla.I historieböckerna så kommer 2022 att vara året då Ryssland invaderade Ukraina. Den 24 februari förändrades livet för Kateryna Martyniuk, som bor och pluggar bland annat svenska i Lviv i Ukraina. Hör hur hon ser på framtiden.Vad skulle möjliggöra att kriget i Ukraina tar slut? Fredrik Wadström, programledare för Radiokorrespondenterna Ryssland berättar vad president Putin kan tänkas planera inför 2023.Ekonomin, hur stor kan inflationen bli och när vänder det. Ekonominkommentator Kristian Åström ger besked.Kvinnornas kamp i Iran har spridit sig välden över blir 2023 året då det sker en förändring? Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén, berättar om folket som vägrar ge upp trots regimens våldsamma motstånd.Frågorna hänger i luften, bara 2023 kommer att kunna ge oss svaren men vi ska försöka så gott det går att resonera kring framtiden.Programledare Catarina Spåre GustafssonProducent Kajsa BoglindTekniker Christer Tjernell

Julaftonsspecial om jultraditioner från väldens alla hörn. Alla har vi våra egna uppfattningar om vad som hör julen till. Samtidigt har våra egna julfiranden rötter i olika traditioner som skiljer sig åt en del runt om i världen men som också har väldigt mycket gemensamt. Julaftonens P4 Världen innehåller en samling julkort från När och Fjärran. Vi ska få höra om jultraditionerna i USA och Ryssland, Ukraina, Bangladesh och Danmark.Programledare Kajsa BoglindTekniker Stina Fagerberg 

Över en natt så skrotade den nya svenska regeringen bonusen för de som köper en klimatsmart bil. Samtidigt har EU bestämt att alla bilar som säljs från 2035 ska vara elbilar. Hur ska det här gå till, och när kan fler få råd med en elbil? P4 Världen om hur man runtom i världen jobbar för att hjälpa bilägare att fatta miljövänliga beslut. För elbilar ska bli det nya normala, det kom man fram till under FN:s klimattoppmöte COP27. Kinakommentator Hanna Sahlberg berättar om hur Kina spottar ur sig elbilar och hur man begränsar antalet bilar på vägarna genom att lotta ut registreringsskyltar. I södra Europa går det däremot trögare, både Italien och Spanien ligger efter när det gäller att ställa om till elbilar. Sydeuropakorrespondent Marie Nilsson Boij förklarar hur viktig bilen är för fransmännen och vad som krävs för att fler elbilar ska komma ut på vägarna.Många länder har infört bonussystem för att fler ska ha råd att köpa en elbil. Sveriges regering tog nyligen bort detta bonussystem. Victor Jensen, bilreporter på Ekot förklarar vilken effekt det här kommer att få, och hur Norges förmånssystem har lett till att runt 80% av de nyproducerade bilarna är just elbilar.Även om elbilar ses som klimatsmarta så påverkar produktionen bakom varje ny elbil klimatet. Hör Björn Sandén, professor i innovation och hållbarhet på Chalmers tekniska högskola om hur miljövänlig elbilen egentligen är och om när elbilen blir det nya normala.Programledare Catarina Spåre GustafssonProducent Kajsa BoglindTekniker Tim Kellerman, Brady Juvier och Alma Segeholm