Bildningspodden

Varför diktar Ann Jäderlund om våren? Vilken roll spelar pappersbokens utseende för hur läsningen känns? Och hur är det att vara syskon till ett barn med särskilda behov? Bokrevyn bläddrar mellan bokkonst, brända klassiker, npf-litteratur och vårdikter i veckans avsnitt. Dessutom svep över nyutgivet och lästips från redaktionen.

Böckerna som recenseras är Johanna Schaibles bilderbok "God morgon/God natt" (Lilla Piratförlaget, övers. Lotta Olsson, 64 s.) och Ann Jäderlunds diktsamling "Solen syns och solen svävar" (Albert Bonniers förlag, 150 s.) I avsnittet diskuteras också Alexander Andrées Döda diktares öden. Historien om den antika litteraturens otroliga överlevnad (Natur & Kultur, 303 s.) och Johanna Segerströms Skuggsyster. Psykologens råd och erfarenheter av att ha ett syskon med särskilda behov (Natur & Kultur, 158 s.)

Veckans recensenter är bokhistorikern Kristina Lundblad och litteraturvetaren Osvald Wiklander.
I studion: Hedvig Ljungar, Judith Kiros och Magnus Bremmer.

///
AVSNITTETS INNEHÅLL:

00.25 Välkomna!

04.53 Kristina Lundblad recenserar Johanna Schaibles Godmorgon/Godnatt.

20.01 Svepet: aktuella böcker och debatt om litteraturens ställning

28.18 Osvald Wiklander recenserar Ann Jäderlunds Solen syns och solen svävar

42.12 Lästips från redaktionen: Alexander Andrées Döda diktares öden och Johanna Segerströms Skuggsyster.

50.19 Avslutning

///

Utöver recenserade och diskuterade böcker nämns också Bengt Ohlssons "Brandbergen" (Albert Bonniers förlag, 288 s.), Tove Folkessons "Min farsa var kommunist" (Norstedts, 229 s.), Iman Mohammeds Odödligt (Norstedts, 82 s.) och Jonna Bornemarks "De undanträngda" (Volante, 254 s.).

Bokrevyn är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, producerat vid Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet, finansierat av Kungl. Vitterhetskademien och Riksbankens Jubileumsfond. Läs mer på anekdot.se.

Den tyske filosofen och sociologen Jürgen Habermas (1929-2026) var en av de sista stora 1900-talstänkarna. Han är känd för sina idéer om upplysning, rationalitet, demokrati och kommunikation – och fick som "public intellectual" genomslag långt utanför forskarkretsar. Hur kan vi sammanfatta Habermas tänkande och inflytande idag efter hans död? Vad menade han med begrepp som "kommunikativt handlande" och "borgerlig offentlighet"? Bildningspodden introducerar en av det senaste halvseklets mest citerade teoretiker.

Gäster i studion är Eva Erman, statsvetare vid Stockholms universitet, och Mikael Carleheden, sociolog vid Köpenhamns universitet, båda specialiserade på Habermas tänkande.

Samtalsledare: Ruhi Tyson.
Inspelningsteknik och klippning: Lars in de Betou.
Producent: Magnus Bremmer.

Bildningspodden är en del av bildningsmagasinet Anekdot, producerat vid Humanistiska fakulteten på Stockholms universitet, finansierat av Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens jubileumsfond. Mer info på anekdot.se

Area 51, månlandningen som aldrig hände och hemliga sällskap som styr världen från kulisserna. Konspirationsteorier finns av alla tänkbara slag. Vissa menar att de aldrig varit vanligare än i vår tid. Men vad är egentligen en konspirationsteori? Vad skiljer teorierna från legitima misstankar? Hur gammalt är egentligen fenomenet? Och vilken betydelse har sekulariseringen och mediealiseringen av samhället haft för deras spridning?  Bildningspodden undersöker konspirationsteoriernas historia, lockelse och funktion. Gäster i studion är socialantropologen Annika Rabo och idéhistorikern Andreas Jahrehorn Önnerfors.

Samtalsledare: Ruhi Tyson.
Redaktör: Elin Sahlin
Klippning: Lars in de Betou.
Producent: Magnus Bremmer.

Bildningspodden är en del av bildningsmagasinet Anekdot, producerat vid Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet, finansierat av Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens Jubileumsfond. Mer info hittar du på anekdot.se

Han har kallats existentialismens fader. Den danske 1800-talsfilosofen Søren Kierkegaard (1813–1855) skrev om såväl ångest som humor, tro som tvivel, och om den svåra konsten att leva ett sant liv. Hans tänkande har knappt åldrats på två sekler och kom att bli djupt inflytelserik för 1900-talets filosofi. Vad går Kierkegaards viktigaste tankar ut på? Vad var det som inspirerade Sartre, Beauvoir och andra existentialister? Och vilken påverkan hade egentligen Kierkegaards egen brutna förlovning på hans filosofiska tänkande? Bildningspodden introducerar en av 1800-talets mest originella och inflytelserika filosofer.

Gäster i studion är Jonna Lappalainen och Stina Bäckström. Jonna Lappalainen är professor i den praktiska kunskapens teori och skrev 2009 sin avhandling om Kierkegaards tänkande. Stina Bäckström är professor i filosofi och har bland annat diskuterat Kierkegaard i sin bok "Om humor" (Glänta produktion, 2024). Båda är verksamma vid Centrum för praktiskt kunskap på Södertörns högskola.

Samtalsledare: Ruhi Tyson.
Ljudproduktion och klippning: Lars in de Betou.
Producent: Magnus Bremmer

Vad har hjärtat, årstiderna, dikter och trummor gemensamt? De är alla intimt förknippade med rytm. Spännvidden säger samtidigt något om begreppets bredd. I musikhistorien hör rytmen till det allra äldsta och mest ursprungliga – men vad särskiljer egentligen rytmen från takten eller pulsen?  Hur förändrade industrialiseringen vårt sätt att tänka kring rytm? Och går det att vetenskapligt förklara varför viss musik "svänger"? Musikhistorikern Mattias Lundberg gästar Bildningspodden och tar pulsen på människans förhållande till rytm.

Samtalsledare: Ruhi Tyson.
Redigering: Lars in de Betou.
Producent: Magnus Bremmer

Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, producerat vid Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet, finansierat av Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens jubileumsfond. Läs mer på anekdot.se.